Dec 14
KandidatursfrÄgor, del 1
Jag har varit snÀrjd i en vÀrld av AFK och inte tittat i min frÄgetrÄd för kandidering pÄ en lÄng stund. Nu i helgen har jag ÀndÄ lyckats finna tid och hÀr kommer alltsÄ en första laddning av svar. Jag tÀnker inte posta alla mina frÄgor och svar pÄ bloggen utan de frÄgor jag finner extra relevanta kommer lyftas hÀr.
De som besvaras hÀr Àr Mattias P Andersson, Anders LindbÀck och Jacob Dexe.
FrÄn Mattias P Andersson:
Hej Gabriel
Du skriver pÄ din blogg om hÄrdare avstÄndstagande mot rasism och en breddning av principprogrammet gÀllande mÀnskliga rÀttigheter. TvÄ frÄgor som jag tycker Àr vÀldigt viktiga och som jag ser potential i att utveckla.
Min frÄga Àr, hur skulle du vilja mer konkret att vi applicerade de hÀr frÄgorna i principprogrammet pÄ ett bra sÀtt som gÄr i samklang med det principprogram vi har idag?
Hej Mattias!
Att bygga ut de hÀr Äsikterna med den struktur som vi har för vÄra styrdokument idag Àr inte helt enkelt och jag skulle gÀrna se en övergripande förÀndring av vÄra styrdokument i stort, gÀrna i enlighet med de förslag som Simon Rosenqvist lagt fram. Förslagen innebÀr olika nivÄer av politiska stÀllningstaganden i form av dels Syfte och MÄl-avsnitt i partiets stadga, dels ett idépolitiskt program och dels ett sakpolitiskt program. En sÄdan uppdelning av vÄra styrdokument skulle kraftigt öka möjligheten för partiet att göra olika övergripande politiska stÀllningstaganden som ligger inom vad man kan kalla för piratideologi med olika krav pÄ nivÄ av konkretisering, dvs att man kan uttrycka nÄgot som mer Àr en Äsikt men som i sig omöjliggör beslut pÄ sakfrÄgenivÄ som gÄr emot den Äsikten. Principprogrammet som det ser ut nu ligger enligt mig pÄ en form av mellannivÄ mellan sakfrÄgeprogram och idépolitiskt program som jag kan tycka gör programmet svÄrhanterligt.
För att svara pĂ„ din frĂ„ga mer konkret sĂ„ har jag bara en mer fĂ€rdig lösning för ett hĂ„rdare avstĂ„ndstagande, men tyvĂ€rr ingen enkel lösning för den utbyggnad jag skulle vilja se om till exempel vĂ„rd av papperslösa. Förvisso har en debattartikel skrivits i DN för en tid sen som genom krav pĂ„ anonymisering för alla patienter implicerar att Ă€ven papperslösa fĂ„r vĂ„rd. Jag vet inte om detta Ă€r praktiskt genomförbart Ă€ven om jag applĂ„derar initiativet till att bygga ut vĂ„r politik Ă„t det hĂ„llet. HĂ€r i Ăstergötland, dĂ€r jag Ă€r mest aktiv, har vi arbetat pĂ„ ett landstingspolitiskt program som bland annat föreslĂ„r en effektivisering av landstingets IT-arbete genom bland annat krav pĂ„ Open Source-lösningar. Vi vill argumentera för fri vĂ„rd till papperslösa flyktingar och kommer kanske att föreslĂ„ att det finansieras genom de pengar som kommer sparas i att Avdelning A som ligger vĂ„ningen över Avdelning B har IT-system som faktiskt kan kommunicera med varandra, för att inte tala om systemen i Landsting X och Landsting Y, och alla nivĂ„er dĂ€remellan. Politiska direktiv om Open Source-lösningar i kombination med krav pĂ„ att system som kan tĂ€nkas behöva vara kompatibla ska vara kompatibla borde spara ordentliga pengar vilka i sin tur alltsĂ„ kan anvĂ€ndas till vĂ„rd av papperslösa. Motiveringen till varför vi vill göra sĂ„ Ă€r i nulĂ€gen kort och gott ett medmĂ€nskligt och samhĂ€lleligt ansvar som vi anser att man bör ta men frĂ„gan Ă€r om partiet anser det vara skĂ€l nog för att skriva med det i nationellt övergripande styrdokument. Min Ă„sikt Ă€r att det Ă€r det, eller i alla fall borde vara det.
Den mer fĂ€rdiga lösning jag pratar om för hĂ„rdare avstĂ„ndstagande genom att göra ett tillĂ€gg till ett stycke i principprogrammet under rubriken âDemokrati och medborgerliga rĂ€ttigheter och friheterâ som idag lyder:
Staten ska respektera grundlagen Àven i praktiken. Respekt för medborgarna och deras integritet skall innebÀra att principer som tortyrförbud, lagstiftningsintegritet, rÀttssÀkerhet, budbÀrarimmunitet och korrespondenshemlighet Àr okompromissbara. Piratpartiet skall och kommer att agera för att exponera och fÀlla en regering som partiet anser inte lever upp till den respekt för mÀnniskorÀtt som man ska kunna förvÀnta sig av en demokrati. Vi anser ocksÄ att en sÄdan respekt aldrig ska villkoras, exempelvis baserat pÄ hÀrkomst, etnicitet, religion, kön, handikapp, Älder, sexuell lÀggning eller politisk ÄskÄdning.
Till det stycket skulle man kunna lÀgga till nÄgot med denna andemening:
Som en följd av detta kommer Piratpartiet aldrig, under nÄgra som helst omstÀndigheter, samarbeta med organisationer som anser att respekt för mÀnniskorÀtt kan villkoras.
Det Àr inte en vattentÀt lösning och fler kloka tÀnkare kan sÀkert komma pÄ fler sÀtt att stÀrka dessa skrivelser men det Àr i alla fall en början.
Jag hoppas att du kÀnner dig nöjd med svaret Mattias.
FrÄn Anders S LindbÀck:
NĂ€r du kommer in i riksdagen
1. vilket utskott vill du sitta i ?
2. varför anser du lÀmpad att sitta dÀr ?
3. varför vill du sitta dÀr ?
Hej Anders!
Jag vill vÀldigt gÀrna sitta i utbildningsutskottet. Det finns ett antal anledningar till att jag vill sitta dÀr. Först och frÀmst sÄ menar jag att en stor del av vÄr politik kommer behöva appliceras dÀr dÄ utbildningsutskottet bereder Àrenden som rör allt frÄn förskola till högre utbildning och forskning. Direktiv som rör forskning och hur forskningens resultat ska förhÄllas till patent behöver författas, liksom en spegling av vad vi vill Ästadkomma pÄ kommunnivÄ för skolor Àven behövs pÄ riksdagsnivÄ. Dessutom kommer frÄgor om hur litteratur som produceras av personal, inom bÄde högre utbildning och andra skolformer, pÄ arbetstid, ska förhÄlla sig till upphovsrÀtt behöva diskuteras i denna nÀmnd, för att nÀmna ett axplock av vad som jag anser Àr viktiga frÄgor för Piratpartiet i den hÀr nÀmnden.
Jag Àr lÀmpad att sitta i den nÀmnden eftersom jag studerar till och arbetar som lÀrare och har kunskap om hur det rent praktiskt fungerar i skolan. Att vara insatt i skoldebatten blir nÀstan per automatik en följd av att arbeta i skolan och studera till lÀrare. Vidare sÄ har jag lÀnge varit mycket aktiv i kÄren och studentorganisationer som arbetar nÀra kÄren och har kunskap om hur en högskola eller ett universitet kan arbeta, hur beslutsgÄngar kan se ut och vilka typer av problem som de tampas med i ett administrativt och politiskt perspektiv.
Jag hoppas det duger Anders!
FrÄn Jacob Dexe:
Hej Gabriel,
I upphovsrÀtten idag finns nÄgot som kallas en moralisk rÀttighet för upphovsrÀttsinnehavaren. Om Piratpartiet kommer in i riksdagen och ska reformera/ta bort upphovsrÀtten, hur skulle du ta dig an frÄgan om de moraliska rÀttigheterna?
BĂ€ste herr Jacob Dexe,
Det hÀr Àr en intressant frÄga. DÄ Piratpartiet kommer ha en friskt vinande partipiska, som ju Àr nödvÀndig för vÄr strategi, sÄ Àr mitt korta svar att jag kommer följa partiets linje i den hÀr frÄgan.
Om vi ska tillÄta oss att utveckla det hÀr lite sÄ kan man i vÄrt principprogram, i de första styckena under rubriken Kulturen mÄste slÀppas fri, lÀsa:
NÀr upphovsrÀtten ursprungligen infördes reglerade den bara en upphovsmans rÀtt att bli erkÀnd som skapare av ett verk. Senare utvidgades den till att omfatta Àven kommersiell kopiering av verk och nu inskrÀnker den Àven privatpersoners och ideellt arbetande gruppers rÀttigheter.
Detta, en liten bit nedÄt i texten, följs av:
Vi menar att upphovsrÀtten behöver Äterföras till sitt ursprung. Lagstiftningen skall Àndras sÄ att det görs helt klart att den endast reglerar anvÀndning och kopiering av verk i kommersiella sammanhang.
Det hÀr kan sÀkert tolkas pÄ flera olika sÀtt men jag menar att det innebÀr en fortsatt rÀtt till att erkÀnnas som skapare av verket för upphovsmannen. Dock innehÄller moraliska rÀttigheter, eller ideella rÀttigheter som det ocksÄ kallas enligt Wikipedia, Àven rÀttigheten till att verket inte anvÀnds pÄ ett sÀtt som skadar upphovsmannens rykte och anseende. Till denna rÀttighet har jag inte funnit nÄgot stöd i vÄrt principprogram. Det Àr ocksÄ en svÄr frÄga. à ena sidan skulle jag inte gÀrna se att en webbdesign jag gjort anvÀndes pÄ till exempel Sverigedemokraternas, eller nÄgon av deras gelikars, kampanjwebbplats och skulle gÀrna vilja ha rÀtten att sÀga ifrÄn om detta. à andra sidan sÄ kan man dÄ ocksÄ rimligen, genom att hÀvda antipiratpolitiska Äsikter, mena att ens verk inte ska fÄ finnas med pÄ t ex Pirate Bay eftersom man menar att webbplatsen stöder Äsikter man inte sjÀlv sympatiserar med och skadar ens rykte.
Min Äsikt Àr att om man kan formulera sig pÄ ett sÄdant sÀtt att det blir tydligt att man kan hÀvda rÀtten att ens verk inte anvÀnds i syften som hotar och skadar eller vill skada mÀnniskorÀtt och/eller grundlÀggande demokratiska principer sÄ bör ett sÄdant skydd finnas. Om en sÄdan formulering skulle visa sig för bred och alltför stort föremÄl för tolkning, sÄ anser jag att man fÄr slÀppa denna del av den moraliska rÀtten till förmÄn för en i stort reducerad upphovsrÀtt.
Jag hoppas att du fick lite klarhet Dexe!
Till alla er andra som bemödat er med att lÀsa sÄ fÄr jag tacka för visat intresse!
LÀs Àven andra bloggares Äsikter om riksdag, primÀrval, upphovsrÀtt, utbildningsnÀmnden, principprogram, rasism
No commentsNessun commento
Lascia un commento